Här kommer små stunder ur påsken. Jag valde ut godbitar, det ska gudarna vet. För mycket av dagarna grumlades av min potentiella PMDS. Men vi var i huset några dagar i alla fall! På lördagen var det fint väder. Soligt, kallt och blåsigt. Men i vår lilla gryta är det alltid varmast. Vi firade med Antons syster och mamma på fredagen. Tur det för utom dom ingen som helst påskstämning! Det målades ändå ett och annat ägg. Och när Antons mamma dukad fint när vi varit ute i trädgården kändes påsken räddad! Men alltså. Jag mådde så kasst inombords och det störigaste med dagarna innan mens är att det kan bli så sjukt nattsvart. Jag åkte hem till stan lördags för att typ…hjälpa mig själv. Med 5 års ålderskillnad var och är det inte alltid självklart att Algot och Idun skulle leka as-mycket. Men eftersom Idun föddes tuff så känns det ibland som att det bara är 3 år och det är så gulligt när dom leker och skrattar att jag tycker att ingenting annat är meningsfullt. Bara det. Man kan alltid räkna med dessa påskliljor. Det var annat krut i lökarna för i tiden! Så att säga. Även om jag tycker det är jävligt gött att kunna plocka undan de allra fulaste och plastigaste barnleksakerna. I vårt gästrum! Det är mysigt att göra mysigt för sina gäster. Även om det gäller att hålla en balansgång mellan att tycka om att fixa och sänka ambitionerna för någon slags hållbarhet i livet. Ofta när vi kommer ut i huset är det samtidigt som vi är helt slut i rutan. Utmanande kombo när man samtidigt vill fira jul, påsk, midsommar och allt annat i huset med folk man älskar och tycker om. Största vinsten var ändå att Idun ville stanna. Sist vi sov i huset (i höstas) var det sånt himla åskväder att flera knallar kändes i hela huset. Inte den bästa slutrefrängen att stänga säsongen med så Idun har fört en ganska envis vill-inte-åka-dit-kampanj sen dess. Så det var ett trevlig påskägg att få tillbaka lite husglädje!
