För ett par helger sen var vi i huset och gud så mysigt det var. En del av mig önskar att det typ var nu för jisses vad jag behöver huset, naturen och lugn och ro just nu men tack fina älskade bloggen för jag får lov att återuppleva allt igen. Det är också mysigt. Det hade verkligen blivit höst sen vi var där sist. Nu har bäcken svämmat över igen och naturen börjar vissna. Men det mysigaste med det är att det första man gör är att plocka in ved och sätta på en brasa. Här plockade även Anton in en mus utan att veta om det. Vi skulle vara i huset en natt tillsammans med några kompisar men Anton hade handlat för hela veckan. Antar att jag "beter mig väldigt hungrigt" stundvis och han tänkte hellre för mycket än för lite. [gallery columns="2" size="full" ids="2147371128,2147371129"] Jag såg ut såhär! Tack gode gud för stora tröjor och töjbara stickade klänningar. Även fast jag börjar fantisera om snygga jeans och skira blusar. Saknar den opraktiska delen av min garderob så himla mycket. Hej hej! Sen kom våra kompisar Gudmund och Matilda. [gallery columns="2" size="full" ids="2147371134,2147371133"] Vi skulle elda upp vårt gamla tak och här hjälps alla åt. Nästa år bestämde vi att vi ska ha skördefest. Algot blev både trött och uttråkad ibland. [gallery columns="2" size="full" ids="2147371127,2147371140"] Men är ändå så gullig för han tycker det är så mysigt när vi har sällskap och det känns festligt och mysigt. Skönt att han redan vet vad livet is all about. Och snälla söta fina tålmodiga kompisar som leker med Algot medan jag och Anton är i köket och vilar huvudet. Sen är man för alltid i Algots hjärta. Eller ja, tills han vill leka igen. Jag hade köpt en ny lampskärm till huset, från en dansk favorit Helene Blanche. Till våren ska några av hennes tapeter upp i huset. Jag inreder och Anton lagat mat. Han lagar aldrig så mycket mat som ute i huset. Antar det är känslan där ute och känslan av att ha tid som gör det. Han gjorde hemmagjort pasta och äppelmos. Och danska så kallade äppelskivor. Fotbollspannkakor som någon på Instagram kallade dom. Vi åt dom tillsammans med socker och Antons äppelmos. Och så umgicks vi. Så gott! Rekommenderar verkligen. Och så eldade vi halva natten i princip och Algot fick vara uppe länge och lysa med ficklampan. Tänk så många fina minnen han får. Och vi får <3
