Jag funderar på att klä ut mig till coca cola zero på Halloween, för jag dricker såna sinnessjuka mänger av det just nu. En vana jag dragit på mig under dessa småbarnsår. Hoppas cola zero blir lika trendigt som något fancy naturfin med en poster till etikett. Jag inser att det kanske är att hoppas på lite för mycket, men det hade varit väldigt härligt för min image. Om det blåste lite medvind, så att säga. För det har blåst lite hejvilt här idag. Dagens började med att jag fick ställa in helgen med min bror. En besvikelse sköljde över mig som om jag vore ett barn, men sen lät jag Algot äta upp resten av chipsen från igår i vår säng fast klockan knappt var 10 och så jobbade jag från sängen. Men trots det glömde jag ett möte för andra gången med samma person och jag skrek rakt ut i luften, ringde Anton i panik och skrek "jag tror jag lägger mig ner och dör nu". Tacka vet jag förstående och härliga personer även där ute i arbetslivet, och trots mina tabbar ser det ut som jag har ett nytt uppdrag efter årskiftet! Annars har jag grävt upp en rabatt, tvättat kläder så inga maskägg kläcks, ätit gamla köttbullar och haft ett löv-krig med Algot när vi städade studsmattan från gula blad. Känt mig ensam, och sen njutit av stillheten. Varit inspirerad och sen trött. Men jag dog i alla fall inte, som Algot misstänkte när jag fick springa till toaletten i morse, när mensen helt plötsligt forsade ner i en ovanlig fart. Som om livet skrek: jag lever!
