Förra söndagen fick vi tillbaka vårt hus från uthyrningen. Det var efterlängtat! Inte bara för vi verkligen börjar hitta hem i huset utan också för vi hann precis knipa in ett besök från några goda vänner innan semestern tar officiellt slut. Det är få saker som är så livsbejakande som ett hus fullt av liv. Det tog 5 år och ett barn till att underhålla men sen blev vi också med studsmatta. Värd varenda krona. Och som en trevlig bonus upptäckte vi en del av trädgården vi annars aldrig är i naturligt. Men här är kvällssolen varm och man har vattnet porla i bäcken. Här är våra kompisa Ida, Lukas, Billie och Vega. Tack förskolan, föräldraledigheten och karantän för att ni förde ihop oss på spirallekplatsen! Vädret var omväxlande och likaså dukningen. Frukost- lunch - mellis- kvällsmat var som en lång kedja utan någon svag länk. Ett väloljat maskineri. Leksakstraktorn min mamma gav till Algot för flera år sen börjar äntligen bli rolig. Här är den inne på service och tvätt. En upptäckt vi också gjort: det är är tokmysigt och så uppskattat när kompisar hugger i och hjälper oss i trädgården. Jag är supersugen på att bjuda in till en arbetsdag till våren! Idun hjälpte också. Vega och Idun, två kraftfulla små personligheter! Och ni vet ju hur såna kommer överrens. Strålande bra eller strålande dåligt! Det skiftar lika snabbt som vädret. Hej Idunski <3 När solen sken och alla barn som skulle sova sovit så sprang vi ner till havet. Ändå skojig trädgårdsmästeri. Ett härligt litet gäng i en kohage! Believe you me när jag säger att det är ett p r o j e k t att få ner så här många människor i olika åldrar. En gick till och med vilse. Strandhänget har verkligen räddats av Iduns förkärlek till att gräva. Underbart att få så mycket behaglig tid vid havet i år! Två kalla, men vackra, kroppar! Och Ida, är en väldigt fin vän som kom med en ny godispåse varje kväll och nickar förstående till varenda oro. Det är lika svårt att samla åtta människor vid matbordet som på stranden, FYI. Men familjärt på samma gång <3 I början av juni gjorde jag en liten rabatt med flera olika påsar av ängsblommor jag inte hunnit så föregående år. Var så rädd att torkan hade killed them all, men kolla, den bästa blomningen är kvar!! Lifehack: få dina barn att tycka lika mycket om dina kompisar som du gör så de vill sätta bredvid dem, och inte dig, vid middagen. Puss! En av dagarna var Lukas och Anton uppe i vår lilla glänta och rensade upp. Anton sågade upp två träd som ramlat och Lukas körde ner dem till där vi hugger ved. Tack kompis <3 Tre mysiga, intensiva, enkla, kärleksfulla dagar. Jag var helt slut i huvudet när deras husbil rullade ut från vår trädgård, men det var helt fullt i hjärtat!
