Helgen gick i vårens tecken. Eller i alla fall så planerade vi inför den. Jag och Algot åkte upp till huset i torsdags. Eftersom han hade springmask så passade vi på att åka upp mitt i veckan. Annars har ju skolplikten rutat in vårt liv än mer. Jag tog tag i rabatten utanför vårt fönster. Jag grävde upp den vårt första år i huset och sen har jag misslyckats fatalt med den. Av en rad olika anledningar, men en avgörande faktor är att jag slarvade med grunden. Det är aldrig bra, oavsett vad det handlar om. Vi rensade rötter, luktade upp jorden och jordförbättrade. Med vi menade jag att jag gjorde det och Algot mest berättade hur stark jag var. Men det är inte kattskit. Det var väldigt mysigt att bara vara han och jag. Det är inte alltid lätt att ha en lillasyster som kräver 80% av vår uppmärksamhet. Inte för någon av oss, så vi njöt. Köket badade i sol, trots att våra fönster är allt annat än rena. Så glad för färgerna i huset, det gula vardagsrummet lyfter det rosa köket och vise vare. I huset jobbar jag mest med ljusare nyanser, men fortfarande färg (i förhållande till lägenheter där vi har mer mättade och starka färger). Ett roligt sätt att jobba med färg på! Sen blev det fredag och Idun var tillbaka. Algot sammanfattade det ganska väl, när han kvällen innan sa "jag saknar Idun, fast hon är störig". En annan trädgårdsfavorit: Näva Rozanne. Blommar länge, nästan hela vägen till November och växer i samma takt som kirskålen, vilken uppskattas. Skiftar fint i blått och lila beroende på väder och vind. Idun vill mest åka skottkärra. Sen packade jag upp min senaste internethandling: tulpanlökar. Eller ja, egentligen satsade jag mest på olika sorters av påskliljor för dem gillar rådjuren inte lika mycket. Vill ni se vilka jag valde? Kommer i ett eget inlägg i så fall! Man får ge och man får ta här i livet. Tog en nästan-förebild. Jag är så dålig på det, för jag bara hugger i. Vilket i och för sig också är härligt. Fick tipset av min mamma att besöka plantskolor på hösten, för det är inte bara kläder som reas ut efter säsongen utan också växter. Så fick en helt ny rabatt för mer än halva priset! Men oj oj oj vad tungt det är med trädgårdsarbete. Jag var helt slut redan innan allt åkt ner i marken. Men det kändes så himla symboliskt att göra rabatten. Förfallet, visionen, längtan, planeringen och sen arbetet. En övertygelse och envishet som jag hoppas ska ge utdelning om ca 1 år. Idun var gnällig för ytterligare än förkylning började härja, men det visste vi inte då. Vissa saker orkar man inte se framför sig, så då blundar man. Det händer något med mig och Anton här på landet: vi blir som maskiner (inte att förväxla med kaniner, haha). Kanske är det kontrasten till våra annars dator-intensiva arbeten, men när vi lägger denna sida till så får vi så otroligt mycket gjort här. För efter rabatten på framsidan, tog vi tag i baksidan. På trädgårds-butiken rea:de de nämligen ut stora fina syréner också, så jag kunde inte motstå tanken på en syrénberså. Jag tror på våren! Ser redan framemot att kunna länka tillbaka till detta inlägget. Vad barnen gör ni vi jobbar? Sover eller kollar på TV eller Ipad. För att ge andra kämpande föräldrar där ute en rättvis bild.
